Juliette

Hela tiden får jag höra mer och mer skit om er.
Och ännu en gång har jag fått bekräftelse på att ni är tragiska, störda och själslösa människor.
Så fort jag tänker på er blir jag upprörd, ni förstör inte bara era liv utan även andras.
S som en gång var en ganska blygsam person har "vuxit" till en djävul utan själ.
Han har inget förstånd kvar utan bara  lyssnar på andra. Han tror sig ha riktiga vänner.
Men vänta bara, när du behöver hjälp så kommer i alla fall inte dem att  finnas till hands.
J, du är verkligen inte den människa jag lärde känna även om du var nere i skiten redan då.
Du har rasserat och när jag tänker på vad vi har "gått igenom" blir jag äcklad.
Äcklad av dig men mest äcklad av mig, som kunde låta mig själv komma nära dig.

Ni lever i en bubbla som ni tror aldrig kommer spricka. Ni tror att ni för alltid kommer
kunna leva det liv ni lever idag och att ert dagliga liv kommer resultera i lycka.
Herregud, spräck er bubbla och sätt fötterna på jorden.
Jag är less på att hela tiden höra nya saker som ni har gjort.
Jag har slutat oroa mig, jag har slutat bry mig, jag har slutat vara en vän.
Mister J har jag väl aldrig varit någon riktigt vän med, det har bara varit ytligt.
Men mister S, du har räknat med mig och jag har räknat med dig. Det är slut med det nu.

Jag är trött på erat knark och era rövarhistorier som ni tror är coola.
Ärligt talat hoppas jag ni åker bakom lås och bom så vi slipper er.
I och för sig vet jag att det aldrig kommer inträffa, men det är i alla fall min dröm.
Och ingen mardröm utan raka motsatsen.