Juliette

jaharru > http://jewliette.blogspot.com/

nytt kött!

En vecka sedan jag uppdaterade och det har inte hänt alltför mycket i mitt liv sedan dess. Nu sitter jag och laddar hem lite musik för imorgon åker jag bort, gone, away. Första anhalt blir i alla fall Örnsköldsvik. Jag och T har nästa umgåtts kontstant sedan jag kom hem från stugan - mysigt och tryggt. Den här resan iväg kanske dock är nyttig för oss så vi får sakna varandra litegrann.

I Umeå har regnet härjat i flera dagar. Det har dock inte varit spöregn men regn som regn. Man blir lika trött och deppig av det. Nu försöker solen i alla fall tränga sig igenom molnen och jag hurrar. Hoppas det är bra väder längre söderut också eftersom jag drar ditåt.

Nu ska jag packa och städa, mamma och pappa kommer hem snart från sin "minisemester".
Todels.

Jag har skrivit in mig på arbetsförmedlingen. Eller jag gjorde det för ungefär två veckor sedan och idag är det dags för basinformations-möte. Himla roligt när jag istället hade velat ligga på stranden och glassa.
Igår kom jag hem från stugan, lite brunare än när jag åkte. Jag och T firade våran tre månaders dag igår kväll, det känns dock som vi har varit tillsammans betydligt mycket längre. Vi dippade grönsaker och myste framför teven. Sedan blev det en tidig kväll eftersom plikten kallade idag.

Ja, annars så vet jag inte vad jag ska dela med mig av? Nu ska jag sätta mig i solen och läsa de foldrar som jag måste ha läst innan le information idag.

Hejsvejs

Djävla regn och mitt humör som liknar den svängigaste berg och dal-bana på evigheter. Ja, klockan är inte ens 21.00 och jag funderar starkt på att lägga mig och sova för att vakna imorgonbitti. Ingen kontakt med omvärlden ska jag ha förrän klockan 08.00 imorgon. Fy fan vilket djävla humör.

Godnatt mongodag.

Hej people. Jag skäms absolut inte över att jag är världens sämsta bloggmänniska just nu. Jag funderar till och med starkt på att lägga ned det här eftersom jag inte har bloggat på ca 20 dagar.

I förrgår var det midsommarafton och det firades ute i Karins stuga. Underbart väder, god mat och suveränt sällskap, så jag ska verkligen inte klaga. Festen dog kring halv sex på morgonen då vi hört på diverse hemska häxröster och roliga historier. Dagen därpå, det vill säga igår, stekte vi på Karins terass och åt lite glass då den äntligen dök upp. Kvällen tillbringades med T och jag blev lite förvånad att jag lyckades hålla ögonen öppna ända till klockan tolv på kvällen/natten.

Solen skiner idag med, det resulterar i en prommis med syrran snart.

Hejdå.

Jag är en usel bloggerska nowdays, men jag lovar att bättra mig. Skolan är i allafall totalt slut nu. Jag väntar bara på mitt betyg i naturkunskap. Det händer mycket nu. På lördag är det bal och på onsdag tar vi studenten. Yippiejow.

2200 kronor väntar också från skolan. Det innebär att jag kanske klarar min sommar även fast jag bara har ett pyttelitet jobb och inget mer. Det är sjukt ändå vad pengar jag göra en lycklig. Tänk om man hade obegränsat med pengar så man kunde hjälpa några andra också och inte bara tänka på sig själv.

Nu ska jag gå, men jag lovar att komma tillbaka.

Placebo - Follow the cops back home

Aldrig - du och ordet aldrig passar så otroligt bra ihop men ändå så hatar jag det. Jag avskyr det. Vore det lagligt att döda så skulle jag göra det.

Nu nalkas det hollywoodfest. Godkväll!

Jag som alltid brukar försöka vara en ambitös bloggare har kommit av mig lite. Helgen har i allafall kantats av diverse alkoholhaltiga drycker och musik samt en himla massa sömn och mys. Trevlig har jag haft och av någon konstig anledning, trots stora lass med sömn så jag är sjukt trött idag. Jag är som en död blöt hund. Och appropå det så är jag och min familj hundvakter i en vecka framåt. Fast man kan väl säga att jag bär det stora ansvaret och måste hålla reda på lilla Alfons största delen av tiden. Men han gillar mig så det är väl bara nice.

Nu tänkte jag ta tag i historian och göra en och annan missad fotouppgift så har jag gjort det.

Godnatt!

Igårkväll kände jag mig som en trotsig liten 14årig snorunge. Allt jag ville var att slänga en blomkruka på pappa så han fick massa jord över sin favoritskjorta. Men jag kom aldrig till skott. Istället skrek jag massa fula ord som jag gjorde för sisådär fem år sedan då fjortistiden var ett faktum. Jag skäms lite, men igår var det ganska skönt att få skrika av sig sådär. Sen brast allt då han hade gått ut genom dörren och där låg jag i min säng och snyftade lite över mitt miserabla liv som egentligen är helt underbart. Jag är patetisk.

Idag, onsdag, är jag så gott som ledig. Jag har tagit mig ledigt. Och dagen ska jag ägna åt att sitta i solen och knåpa på lite VK-grejer. Yepp, that's my day.

Nu ska jag brusha tänderna, på återseende.

Finns det någonting värre än att vänta på något som aldrig kommer? Imorse, eller i förmiddags, gick jag och T tidigt och i god tid, från hans hus till busshållplatsen för jag skulle hem. Vi var där flera minuter innan bussen skulle gå och vi var inte de enda vid hållplatsen. Tiden gick och det kom ingen buss. T gick hem och där satt jag själv, dock med andra vilsa själar runt omkring mig, och väntade på den djävla bussen som aldrig dök upp. Istället kom bussen då nästa buss skulle gå, det vill säga en halvtimme senare. Yes. Tur jag inte hade någon viktig tid att passa då hade min dag varit måttligt förstörd på grund av förseningen.

Nu blir det plugg sen VK. Tjotjim.

Hem ljuva hem? Jag är hemma (känns som den meningen är ständigt återkommande i min blogg). Som sagt har jag haft det jättebra och skönt. Det är med viss ångest som jag skriver det här men, jag trodde jag skulle sakna T mer än jag gjort. Hade det varit för två veckor sedan hade jag säkert saknat ihjäl mig men nu har det varit ganska lugnt. Det är mest på kvällarna då det har varit dags att sova som saknaden kommit krypandes. Men annars har det, som tidigare nämnts, varit lugnt. Inga kärleks-jag-saknar-dig-sms har skickats och lugna låtar har inte varit jobbigt att lyssna på. Jag känner att det här är ett ganska tydligt tecken på att jag inte bara är ute efter närhet. Hade jag varit det hade jag saknat T's närhet ständigt och kännt mig ensam. Jag har bara kännt att han har saknats och såklart har jag saknat hans underbara händer omslingrade runt min kropp, men jag har också saknat HAN och hans roliga kommentarer och underbara leende. Mm...

Nu får jag snart finfrämmande av tjejorna innan det blir det US and A-samtal.

Denna fredag har då nått sitt slut och om några få minuter, när dessa rader är skrivna, väntar min goa säng innan jag ska upp tidigt för att hinna packa imorgon. Hur som haver, jag har haft en underbar dag på alla sätt och vis. Min student har blivit lite tidigarelagd för jag har fått fira den idag tillsammans med släkten här nere eftersom de inte kan komma upp den trettonde. Paket och fina saker att hänga runt halsen plus lite champagne. De är för goa alla här nere! Efter middagen, satte vi igång med TP och det tog x antal timmar att klara av kluriga frågor och långa svar, men till slut korade vi en vinnare. Vid 24.00 tände morbror grillen och sen bjöds det på kycklingkorv med potatissallad. Mumsfillibabba. Dessutom var humorn på topp så mina magmuskler har fått sig en omgång, och inte bara ikväll utan under hela dagen.

Alltså jag kan bara säga, I love it. Jag önskar att min underbara släkt kunde bo lite närmare oss för vi har så himla kul tillsammans. Imorgon stundar ett Göteborg och hemresa, jag kommer åka härifrån med ångest. Ångest för att vi inte stannade längre.

Jaja, godnatt, vi hörs!

Ja, då var jag och mamma fram i Trollhättan, Velanda hos kusinerna. Så otroligt skönt att få komma bort från Umeå för några dagar. Dock har vi inte haft så tur med vädret idag. Igår på vägen ner stannade vi till i Stockholm, då hann jag även med att säga hejdå till Lisa som åker till USA för att jobba.

Ikväll har bowling och middag med alla kusiner stått på schemat. Bowlingen var väl inte direkt någonting som jag ska skryta över, kom sist utav alla som var med. Så bowling är nog ingenting som jag ska satsa på. Det är liksom en konst att svinga iväg det där klotet på ett utmärkt sätt. Mina kusiner verkar i alla fall ha tränat... strike efter strike fick jag vara med om ikväll. Dock inga på min bana då jag svingade iväg mina klot. Min mamma var dessutom en stjärna till att börja med innan hennes klot platsade i rännan.

Nu är jag gör-trött så jag ska sova. Fast först ska jag läsa några rader ur Bitterfittan.

Godnatt!

Dagen till ära tänkte jag bjuda på en bild på frisyren jag har skrivit om några gånger. Jag märkte dock just att jag ser lite konstig ut i ögonen. Lite vind-/skelögd kanske?

Snart är det dags att cykla till skolan i det ruskiga vädret - me don't like. Sen idag väntar nog ett VK-möte samt en Grubberevy-föreställning. Ja, dagen kan väl inte annat än gillas lite i alla fall.



På återseende.

Nu sitter jag här i sängen och jag saknar personen som har börjat ligga bredvid mig allt oftare. Jag känner mig lite barnslig som börjar klaga efter en dag, och vi ska vara ifrån varandra i mindre än en vecka, när de finns de som är tvugna att vara ifrån varandra flera månader.

Jag såg just det sjukaste på kanal 5. De visar en dokumentär som heter "Den perfekta penisen" och det var en kille som hade gjort silikoninjectioner i pungen och snoppen. Alltihop tillsammans var nästan lika stort som en stor vattenmelon. Det såg helt djävla stört ut och tungt som attan! Förresten så är snopp egentligen ett ganska fult ord som låter väldigt barnsligt och som någonting slemmigt.
Man kan ju också fundera över olika intressen den nutida människan har när det visas sådana här dokumentärer på teve. Blir vi allt mer och mer fixerade av sex och dylikt, eller har det varit på en jämn nivå under alla tider? Är det bara så att vi vågar stå för det mer nu?

Nu ska jag sakna lite innan jag somnar.