Skjut dig själv!

Hej.....................
Vilken jävla konstig dag det här har varit. Allt för två djävla personer som förstör mitt humör om vardagarna. Jag hatar att ta ansvar för de som faktiskt ska bete sig som vuxna. Jag hatar att vara en jävla hönsmamma, men vad ska jag göra? Det går ju inte att göra på något annat sätt. NI GÖR JU INGENTING! Jag tjatar om att ni ska ta lite eget initiativ så jag slipper tjata och vad händer då? INGENTING.

Jag åker till Lycksele imorgon och det behöver jag. Ett driftstopp i vardagen..
Jag vill skjuta två stycken i huvudet.




er kreativitetsförmåga saknas

Jag har många gånger ställt mig frågan sedan jag började på Midgårdsskolans medieprogram vad fan vissa djävlar gör där? De har inget öga för vad som är snyggt/fult när det gäller layout, de kan knappt hantera alla de olika adobe programmen, och det värsta av allt - de har ingen kretiv förmåga, vilket är en av de viktigaste "sakerna" som krävs på vårt program. Gah! Ni tar upp onödig plats.

Annars har denna dag varit helt ok. Vi har projektvecka just nu och det innebär att nästan alla ektioner ägnar vi åt vårt projekt som är att vi ska marknadsföra Umeå Musikskola. Detta projekt tynger verkligen mina axlar. Det har varit för mycket praktiska övningar i min tillvaro på senaste tiden och jag är less. Jag skulle önska mig en vanlig hederlig lektion med papper, penna och en föreläsning.
Förresten, vill ni se vad jag håller på med så kan ni besöka min
hemsida

Nu ska jag äta sen cykla iväg och dansa modern dans på Balett Akademin med Sarah!

/J

Favoritårstiden

Lördag. En vecka sedan jag åkte hem från Lycksele. Den vistelsen präglar fortfarande mina tankebanor. Ångesten har börjat avta och jag har börjat kunna tänka "gjort är gjort". Det går inte att göra om men det går att inte begå samma "misstag" igen.

Solen skiner fortfarande här i Umeå. Den har gjort det sedan i onsdags och det känns att våren är påväg även hit upp till de norra delarna av Sverige. Nu är snart min favoritårstid här - sommaren. Det är då jag lever för nuet och tar dagarna som de kommer. Självklart har jag tusentals planer för sommaren, var jag ska åka, hur jag ska ta mig dit, etc. Men när jag väl är där jag vill vara så tar jag dagarna som de kommer.

Nu ska jag ut i solen igen.

/Julia

Bara för min egen skull

Jag har blivit lite av bloggtokig. När jag inte har någonting att göra så sätter jag mig här och klottrar ner några ord. Det känns som det är vettigare än att logga in på någon community och surfa runt.

Tidigare idag satt jag och läste äldre blogginlägg som jag skrivit. Då upptäckte jag ett där jag skrev om J och vår relation till varandra. Eller snarare mina känslor för honom. Att det känns som han är min sk. "soulmate" men jag förstår inte varför. Det stämmer alltför bra fortfarande.
Jag är inte en sån tjej som "byter" känslor stup i kvarten. Ibland kanske, men inte när det gäller honom. Och det vet de flesta som känner mig.

Egentligen vet jag inte vad jag försöker komma fram till. Det här får helt enkelt bli ett sådant blogginlägg som är kort och ointressant för andra. Just for myself.



I always hold a place for you in my heart

If you wait for me then I'll come for you
Although I've traveled far
I always hold a place for you in my heart
If you think of me, If you miss me once in a while
Then I'll return to you
I'll return and fill that space in your heart

Det är så hemskt att jag aldrig kan släppa taget om dig...

Ung och dum

Just nu sitter jag ute i solen, det bränner på mina jeansbeklädda ben och fräknarna i ansiktet ökar. Hoppas  resten av mitt påsklov fortsätter i den här stilen. Det är så skönt att sitta ute och njuta av det fina vädret. Inga måsten, bara ta det lugnt.

Jag har även musik i öronen och jag måste erkänna, det är sjukt hur mycket minnen en låt kan ge. Sitter och lyssnar på sådan musik som jag lyssnade på under högstadiet.

I can't help myself med Kelly Familie var min och min första riktiga pojkväns låt. Jag kan inte låta bli att småle då jag hör den låten.
Avril Lavignes låt Nobodys Fool tror jag att jag spelade sönder under tiden då jag lärde känna J. Det var även till den låten som jag satt och grät när allting gick snett mellan oss. Låten Fuck her gently med Tencious D lyssnade vi på när jag var hos dig första gången och jag minns hur du sa att den inte passade att lyssna på just då.
Åsa och Linda, minns ni när vi dansade till Fredrik Snortare och Cecilia Synd av Petter? Det var nog den bästa koreografin vi gjort men det var även den sista koreografin vi gjorde tillsammans.

Det var tider det. Ibland vill jag gå om högstadiet bara för att få uppleva allting igen. Få vara ung och dum.

Hejdå.

powerwalk

Bloggläsare,
idag skiner solen här i Umeå. Jag ska snart hoppa i kläderna och ta mig en promenad. Posta ett brev och en returlapp, sedan fortsätta gå och rensa tankarna. Just det, kom på nu att jag har så underbar musik på min mp3 så denna planerade promenad blir bara bättre och bättre. Dessutom verkar det inte vara så mycket slask på gatorna. I alla fall vad jag ser från fönstret för tillfället. Yes!
Nu ska jag gå, ta på mig mina bekväma tygskor, solglasögonen, hörlurarna och vårjackan.

/Julia

Give me everything back

julia-sommar

Jag vill ha sommar. Jag är så less på denna vinter, dessutom är det ju bara slask nu. Så fort jag går utanför dörren har jag ett par dyngsura skor och ett dåligt humör. Om detta väder fortsätter kan väl någon köpa ett par gummistövlar åt mig? Då slipper jag åtminstone bli på ännu mer dåligt humör.

Idag har jag gjort bra saker. Jag har gjort en fotoläxa, städat mitt rum, så nu är det skinande rent. Sedan har Jag laddat över lite bilder och hängt tvätt. Dagens applåder goes to Julia, wiho...

Kan någon ge mig mitt "vanliga" humör tillbaka? Det har liksom sprungit sin kos.

/Julia

En stor mix av känslor

Hej - hemma från lycksele. En djup suck i mitt inre sprider sig sakta. Varför?
Varför känner jag sådan frustration och besvikelse? Varför vill jag trots dessa känslor åka tillbaka igen?
Varför känner jag såhär, trots att jag inte har varit med om någont "ovanligt"/"annorlunda"  under denna vistelse? Min mage vrider och vänder sig hela tiden. Jag känner ångest samtidigt som lycka.
Jag måste erkänna att detta humör har aldrig nått mig tidigare, men det är för jävla jobbigt. Det är som att jag söker efter svar men jag finner dom aldrig. Eller snarare, det känns som svaren finns där men de är inte fullständiga.


Jag har bestämt mig för att börja skriva dagbok igen. Sådant som jag känner och sådant som händer under dagarna ska jag skriva om. Men denna gång ska jag inte skriva med papper och penna utan med hjälp av min vän laptopen. Det ska bli skönt att få allting nedskrivet igen, rensa hjärnan lite.

Men men, det var allt jag hade att berätta idag/kväll.

/Julia


Gone,away, adios!

Jag är i Lycksele just nu och här har jag det bara bra. Jag uppdaterar mer sen.

Jason Mraz - I'm yours


More information later

När man har sex med någon så rationaliserar man bort alla varningsflaggor.

Läs överskriften och du fattar vad som händer sen.

I need a break

Snart är lovet här och det är efterlängtat. Mina praktikveckor eller jag kanske borde säga dagar, har varit helt ok - över förväntningarna faktiskt. Men ändå, jag behöver ett break. Jag är så otroligt trött och jag känner mig sliten.
På torsdag åker jag till Lycksele och blir där ett par dagar. Det ska bli skönt att åka bort och det ska definitivt bli hur kul som helst att träffa gamla klassen. Sen får vi se vad som dyker upp mer.. hoppas kan man ju alltid göra!

Men nu måste jag duscha innan Greys Anatomy börjar. Förlåt för att jag inte har något vettigt att dela med mig av idag. Det får bli en annan dag.

Bye!

Att veta att någon finns där

Lördag-kväll. Vi har besök från Lycksele i helgen, Per, Agneta och Jan. Alltid lika trevligt att träffa dessa människor som fungerar i princip som min extra familj. Det är sådana människor som jag verkligen kan luta mig emot och känna förtroende för.
TIdigare i mitt liv hade jag överdrivet lätt för att lita på mänskliga individer. Men den lättheten har försvunnit. Några av de personer som jag tidigare kunde berätta allt för tvivlar jag på. Och de som jag idag lär känna får inte veta mycket om mig i det tidiga stadiet av någon sort vänskapsrelation. Men en sak är säker, de som jag lärt känna sedan jag flyttade, hit till Umeå, och som idag står mig nära. De har mitt fulla förtroende.



Praktik och VK-möte

Klockan är drygt nio och jag är sjukt trött. Idag började min praktik på Umeå Teaterförening. Det var väl helt ok. Har haft saker att göra nästan hela tiden så dagen gick relativt snabbt. Men jag förstår inte hur jag ska klara av 8 dagar till mellan 9 - 17 på Kungsgatan med alla teatertokiga.

Jaja, VK-mötet ikväll gick bra. Jag är så glad att jag har det "extra"-jobbet. Det är både lönsamt och lärorikt. Dessutom är det roligt! Kan det bli bättre?
Nu har jag två "stora" artiklar på gång och sen måste jag knåpa ihop någon krönika och spalttexter. Men det klarar jag.

Nu ska jag sova för jag är så otroligt trött.

Godnatt/Julia

Det finns inte bara en...

Nu, i slutet av denna vecka, har många av mina vänner känt en lättnad när "hagamannen" har häktats. Men jag vet inte vad det är med mig... Jag känner mig inte överdrivet lättnad, jag känner fortfarande denna skräck för att jag kan bli våldtagen här i Umeå. Bara för att den ökände "hagamannen" har åkt fast betyder det inte att alla våldtäkts män är borta. Det finns säkert fler män i denna stad som är kapabla att överfalla kvinnor och män. Det finns inte bara en...

Jag återkommer.