Juliette

Igårkväll kände jag mig som en trotsig liten 14årig snorunge. Allt jag ville var att slänga en blomkruka på pappa så han fick massa jord över sin favoritskjorta. Men jag kom aldrig till skott. Istället skrek jag massa fula ord som jag gjorde för sisådär fem år sedan då fjortistiden var ett faktum. Jag skäms lite, men igår var det ganska skönt att få skrika av sig sådär. Sen brast allt då han hade gått ut genom dörren och där låg jag i min säng och snyftade lite över mitt miserabla liv som egentligen är helt underbart. Jag är patetisk.

Idag, onsdag, är jag så gott som ledig. Jag har tagit mig ledigt. Och dagen ska jag ägna åt att sitta i solen och knåpa på lite VK-grejer. Yepp, that's my day.

Nu ska jag brusha tänderna, på återseende.