Juliette

Det känns helt fel att skriva det här, här. Men jag vet dock inte vad jag ska ta mig till.
Jag känner mig helt förkrossad. Det känns som min innersta säck fylld med massa känslor kommer explodera när som helst. Och där är jag, mitt upp i allting.
Har ingenstans att ta vägen, det enda jag vill är att ha en tröstande famn som kan säga att det här kommer lösa sig. Men kommer det att göra det?
Jag vet inte.....

Min tillit till dig är enorm. Du är den jag berättar allting för.
Dag som natt. Men på något sätt känner jag mig sviken?

/Julia