Juliette

Nu ska jag beskriva en känsla som är förbannat svår att beskriva. Men jag ska försöka. När jag lyssnar på Youth Group - Forever Young och blundar, så fylls jag av en hemsk djävla känsla som skulle kunna lemlästa mig innifrån, samtidigt som jag känner lättnad, lycka.
Introt går igång, jag ser mig själv sitta på en säng med ett stort kollage på väggen framför mig. Kollaget visar bilder på mitt gångna liv och allt roligt jag har gått igenom. Allting snurrar runt omkring mig och det känns som jag är den enda i hela världen för alla har försvunnit ifrån mig. Fast jag har hela livet framför mig vill jag att det ska ta slut. Dessutom ser jag mitt liv passera i revy. Helt plötsligt springer jag på en äng, med bara ben och en vit lätt klänning, håret fladdrar. Fast jag känner lycka är det en stor hand som trycker ner mig och vill rycka ut alla mina inre organ, speciellt den icke-existerande själen. Bara för att mitt liv är ju slut... I sekvens nummer tre  rycks jag med i verkligheten och känner en lättnad som inte kan beskrivas. Jag känner mig nöjd med livet för jag ska fortsätta leva.

Jag vet inte, det här blev flummigt som tusan.